Nu är 2 av mina bäbisar borta, borta föralltid...='( Dom som skulle ha dom var just här å hämtade dom.... jag hörde bilen utanför fönstret, tog ut katterna från mitt rum och försökte verkligen säga "hejdå" och pussa på dom så mkt jag ba hann, men blev väldigt känsligt så jag satte ner dom på golvet, tittade på dom, dom tittade på mig, sen sprang jag in på toan innan folket hann komma in, där stod jag å lyssnade & flännade som en liten flicka, fy fan va jobbigt, känns som nån har dött!?...blir jobbigast också när man tänker att....dom kommer aldrig bo här i mitt rum nå mer, aldrig väcka mig på morgonen, aldrig somna på mig, dom kommer aldrig klättra på min rygg, aldrig titta på mig med dom där söta vackra ögonen, aldrig komma å gosa mig i ansiktet. osv osv osv..

Ni finns där ni alltid har funnits...

...i våra hjärtan.